Bangkok shocks, Saigon shakes, Hanoi Rocks!8

Postad av matten Paula i Dagbok,RĂ„ttor (torsdag december 28, 2006 at 23:23)

RĂ„tz Hanoi Rocks
Ännu en ny familjemedlem har tassat in i vĂ„rt hem.
NÀr Lena frÄgade om jag ville ha en unge ur i Habibis kull (istÀllet för MÄna) hade jag nyss sett pÄ rÄttforumet att det var en hÄrdrockskull och att ett av namnen hon planerat var Hanoi Rocks. Det finska bandet Hanoi Rocks var mina favvisar i början av 80-talet och jag var dödligt förÀlskad i basisten Sami TakamÀki (Sam Yaffa kallades han pÄ Àkta rockmusikervis) och kysste varje kvÀll affischen jag hade ovanför sÀngens huvudÀnda.
De bodde ju i Stockholm pĂ„ den tiden och hĂ€ngde pĂ„ vĂ„r lilla ungdomsgĂ„rd (eller vad fasen det skulle förestĂ€lla) vid Sergels torg (jag kommer inte pĂ„ vad stĂ€llet hette, fĂ„r vĂ€l uppdatera nĂ€r det dyker upp). Dock anser jag INTE att Hanoi var ett hĂ„rdrocksband – de var ju ett Ă€kta glamrockband! Men jag Ă€r glad att Lena kallar det för hĂ„rdrock, för dĂ€rigenom ville jag ha den lilla sockersöta RĂ„tz Hanoi Rocks 🙂
J agerade rĂ„ttkurir och hĂ€mtade lilla Hanna pĂ„ Lenas jobb och fraktade henne hem till mig i en mössa i sin ficka. Nu sitter han och försöker skydda sin lilla skyddsling frĂ„n de större monstruösa rĂ„ttorna i flocken 🙂
RĂ„tz Hanoi Rocks
Joahn och Hanoi Rocks
TvÄ Àlsklingar pÄ samma bild
RĂ„tz Hanoi Rocks!

Förlorare9

Postad av matten Paula i Dagbok,OhĂ€lso-dagbok (torsdag december 28, 2006 at 14:49)

Sitter hÀr nu, och har insett att jag mÄste ta det lugnt. DÀrför Äkte jag inte för att trÀffa syrranPi och syrranPe och pappan. Jag kÀnner mig som en förlorare, som inte ens klarar av att göra saker jag ser fram emot och vill. Allra vÀrst Àr att jag kÀnner att jag gör andra besvikna. Inte bara den hÀr gÄngen, utan nÀstan jÀmt. Fy fan vilken loser jag Àr.

What Does Your Birth Date Mean?0

Postad av matten Paula i Dagbok (torsdag december 28, 2006 at 14:40)

Your Birthdate: September 2


You’re so intuitive, it’s like you have a sixth, seventh, and eighth sense.You connect with others freely and easily – and you tend to have many best friends.Warm and caring, it’s hard for you to close your heart to anyone.
Affection is like air for you – you need to give and receive it to survive.
Your strength: Your universal compassion
Your weakness: Your unpredictable mood swings
Your power color: Mauve
Your power symbol: Butterfly
Your power month: February
What Does Your Birth Date Mean?

SĂ„ vill jag ha det13

Postad av matten Paula i Dagbok (tisdag december 26, 2006 at 17:24)

Min pappa och jag har pratat rÀtt mycket de senaste dagarna om död och saker dÀromkring. Hans mor, min farmor, var ju nÀra det ögonblicket ett par dagar, men vÄrt samtal startade faktiskt redan innan dess.
Vi pratade om dödshjĂ€lp och begravning. Om att skaffa nĂ„got slags piller som man kan ta om man nĂ„gon gĂ„ng blir gammal och sjuk och kĂ€nner att livet inte kĂ€nns vĂ€rdigt lĂ€ngre. Eftersom aktiv dödshjĂ€lp Ă€r förbjudet i Sverige, mĂ„ste man ordna det sjĂ€lv. Det Ă€r bara att hoppas pĂ„ att man inte blir sĂ„ snurrig och borta att man inte kommer ihĂ„g att man har ordnat det…
De flesta resonerar pÄ det hÀr sÀttet om sina husdjur, men vÄra anhöriga skall hÄllas vid liv till varje pris. Det Àr för mig en gÄta. Otroligt egoistiskt. Speciellt med ofödda barn och med gamla.
Vad gĂ€ller begravning, sĂ„ Ă€r min instĂ€llning att det ska vara sĂ„ billigt och enkelt som möjligt. Kremering i pappkartong och spridning av askan över havet. Inga prĂ€ster och predikningar. Varför ska man lĂ€gga en massa pengar pĂ„ en död kropp? Slösa dem pĂ„ mig nĂ€r jag lever istĂ€llet 🙂
En gravplats tycker jag ocksĂ„ kĂ€nns helt onödigt, att binda de levande till en plats dĂ€r de ska gĂ„ och minnas sina döda… Nej, det funkar inte för mig. Jag minns mina döda Ă€ndĂ„. Jag talar med andra om mina minnen och tittar pĂ„ bilder.
Pappa hade precis samma instÀllningar som jag. Det kÀnns skönt att veta, Àven om jag hoppas att det tar tid innan det blir aktuellt.

Avskuren0

Postad av matten Paula i Dagbok,Helveten pĂ„ jorden,Himlen pĂ„ jorden (tisdag december 26, 2006 at 16:04)

Först bet rÄttorna av telefonsladden och jag trodde jag lagade den, men det gjorde jag inte och efter det har jag inte orkat fixa med det. SÄ nu har jag varit utan fast telefon jÀttelÀnge. NÀstan en hel mÄnad, tror jag.
Och jag har bytt uppkopplingshastighet. Jag tycker inte jag har rÄd att betala för massor med bredband som jag vÀldigt sÀllan anvÀnder. Gjorde ett speedtest nyss och sÄg att det gÄr med 252 kb/s, mot sist jag gjorde det: 3967 kb/s. Hade tÀnkt ladda ner lite film och musik innan det trÀdde i kraft, men det gjorde jag inte. November och december har varit sÄ extremt tunga mÄnader, sÄ jag har verkligen inte orkat fÄ nÄnting gjort. Och de gÄnger jag ÀndÄ försöker, lyckas jag inte hÄlla i trÄden sÄ att jag minns varför jag satte mig vid datorn.

Julen som blev0

Postad av matten Paula i Dagbok,Familj (tisdag december 26, 2006 at 14:47)

Tack, alla vÀnner för julhÀlsningar och -tankar. SÄ hÀr blev min jul:
Jag Ă„kte till Sölvesborg för att o-fira jul med pappa. Jag tror vi var lika nöjda bĂ„da tvĂ„ med det beslutet. Att ha det lugnt, rĂ„ om varandra, Ă€ta god (icke-jul-)mat. Jag rĂ€knar ju 2006 som Ă„ret dĂ„ jag fick en pappa. Inte illa vid 40 Ă„rs Ă„lder 🙂
Vi rÄdde om varandra ett par dagar, men pÄ lördagen nÀr pappa ringde sitt dagliga samtal till farmor hörde han genast att det var nÄgot som inte stod rÀtt till. Hon hade sin yngsta son H hos sig, men just nÀr detta hÀnde hade han Äkt och handlat. H försökte övertala henne nÀr han kom tillbaka och fick situationen klar för sig, men hon ville inte veta av att Äka till sjukhuset. Inte förrÀn en kompis till henne kom och satte foten i golvet ringdes efter ambulans. DÄ hade det gÄtt nÀstan ett dygn sedan huvudvÀrken, illamÄendet och det allmÀnt dÄliga mÄendet satte in.
Farmor lades in pĂ„ NorrtĂ€lje lasarett och hjĂ€rnan röntgades. Det visade sig att hon hade fĂ„tt en kraftig hjĂ€rnblödning i vĂ€nstra hjĂ€rnhalvan. PĂ„ eftermiddagen/kvĂ€llen försvann hon in i medvetslöshet, och det vi fick veta dĂ€r vi satt 60 mil bort var att hon nog inte skulle klara natten. Det enda jag hade i kĂ€nslan och tanken var att hon hellre fick dö Ă€n att bli en grönsak. För det var vad som ocksĂ„ sades, att blödningen var sĂ„ kraftig att risken för grönsaksstatus var överhĂ€ngande. Beslut togs att pappa och hans bror Å (som befann sig Ă€nnu mer söderut) skulle Ă„ka upp till NorrtĂ€lje pĂ„ morgonen.
SÄ kom det sig att vÄr julafton tillbringades i bilen. FörvÄnande nog var alla vÀgkrogar stÀngda. IstÀllet för all den goda maten vi hade tÀnkt Àta, köpte vi till slut varsin lÀskig baguett pÄ en mack, för att sedan genast fortsÀtta vÄr fÀrd.
Vid sextiden kom vi fram till sjukhuset, dÀr de vÀntade pÄ oss för att de tre bröderna skulle bestÀmma huruvida farmor skulle fÄ Äka till Karolinska och opereras. De kom överens om att hon inte skulle det. Dels hade hon piggat pÄ sig sÄ osedvanligt bra, dels Àr hon ju faktiskt 88 Är, och Àven om hon har bra vÀrden, sÄ Àr en operation alltid en pÄfrestning. Chansen var ju stor att blödningen avstannat av sig sjÀlv, eftersom hon repat sig sÄpass bra. DÄ var det ju onödigt att genomföra en operation, som Àven om den kunde göra nytta sÄ skulle det behövas rehabilitering efter, och enligt mitt sÀtt att se, skulle det vara att stjÀla tid frÄn farmor.
Farmor sjÀlv sov och vi ville inte vÀcka henne, sÄ efter diskussionen och beslutet packade vi in oss i bilen igen och Äkte till SyrranPi, dÀr vi blev bjudna pÄ julmiddag enligt konstens alla regler. Att fira jul sÄdÀr av en hÀndelse, var vÀldigt mysigt och speciellt att göra det med SyrranPi, som jag inte gjort det med pÄ massor med Är.
Morgonen efter var det jag som mÄdde dÄligt. SÄ vÄrt snabba besök hos farmor innan pappa skulle skjutsa mig hem, blev inte av. Han skjutsade mig direkt hem och Äkte sedan tillbaks till syrranPi istÀllet för att sova över. EFtersom han helt klokt rÀknade ut att jag behövde vara sjÀlv och skrota runt i egen takt utan att kÀnna att jag behövde skÀrpa mig för nÄn. Det hade han alldeles rÀtt i.

Osedvanligt fin0

Postad av matten Paula i Dagbok,RĂ„ttor (tisdag december 26, 2006 at 13:35)

Ja, en alldeles osedvanligt fin bild pÄ Chimay hade HÀxan fÄtt till nÀr hon rÄttvaktade under min bortovaro.
Tack, hela sagofamiljen för hjĂ€lpen. RĂ„ttorna var vĂ€lmĂ„ende och glada nĂ€r jag kom hem 🙂

Bornholmsrött0

Postad av matten Paula i Dagbok (fredag december 22, 2006 at 19:17)

kallas fÀrgen pÄ det hÀr huset. Vacker, tycker jag.

JĂ€rnek0

Postad av matten Paula i Dagbok (fredag december 22, 2006 at 18:52)

NĂ€r pappa och jag var ute pĂ„ stan idag, gick vi förbi en trĂ€dgĂ„rd med ett litet trĂ€d i som jag kĂ€nde igen frĂ„n min barndoms julkransar – fast dĂ„ var de i plast. En söt liten gumma kom ut medan vi stod dĂ€r och beundrade det lilla kaktusaktiga trĂ€det. Hon sa att pappa gissade rĂ€tt nĂ€r han trodde att det var en jĂ€rnek och föreslog att vi skulle ta en gren med oss hem att dekorera med. Jag blev nĂ€stan barnsligt glad och tackade ja, varpĂ„ pappa tog fram kniven för att göra minsta möjliga Ă„verkan. Synd att jag inte kom pĂ„ att jag skulle fota den rara gumman.

Ål med Ă€ggröra2

Postad av matten Paula i Dagbok (torsdag december 21, 2006 at 20:39)

Och hemgjord besk.

Nästa sida »