PĂ„ senare tid0

Postad av matten Paula i Dagbok,Helveten pĂ„ jorden,Himlen pĂ„ jorden,Vilja (tisdag augusti 31, 2010 at 23:19)

Det blir sĂ€mre bloggat nu Ă€n nĂ„gonsin. Vad beror det pĂ„? Det hĂ€nder mycket i mitt liv, sĂ„ Ă€mnen och uppslag saknas inte. Men oftast skrivs de istĂ€llet ner i form av korta statusuppdateringar pĂ„ Facebook eller twitter. Vilket jag absolut inte gillar, eftersom bloggen ju i mĂ„nga stycken Ă€r mitt minne – en plats att slĂ„ upp spridda minnesbilder och fĂ„ ett sammanhang, en tid till dem.
Jag Àr nÀstan fÀrdigflyttad, har fixat till det nya rÄttrummet nÀstan klart men Ànnu inte fÄtt över rÄttorna hit. tÀnkte köpa ett par nya voljÀrer till dem, ett par som matchar varandra, som Àr lÀttstÀdade, stora och bra och som Àr blÄ. Till rummet, som ocksÄ gÄr i blÄtt. Men burarnas smalaste sida Àr 3 cm bredare Àn mina jÀtesmala dörrar. Och just nu pÄgÄr min  första mÄnad som bostadsrÀttsÀgare vilket innebÀr dubbla boendekostnader, överlÄtelseavgifter och div oförutsedda kostnader dessutom har inte jÀmkningen hunnit fÄ genomslag. Jag Àr ruskigt pank gick det upp för mig idag pÄ morgonen. Inte en helt vÀlkommen upptÀckt dÄ jag igÄr kvÀll bjöd in till inflyttningsfest pÄ lördag och fest kostar pengar.
Jag snor helt frankt ur min rĂ„ttkassa och hoppas pĂ„ att jag ska lyckas spara ikapp igen nĂ€r saker stabiliserat sig lite. SĂ„ jag sket i att bestĂ€lla burar, det fĂ„r vĂ€nta Ă€ven om det skulle underlĂ€tta rĂ„ttflytten avsevĂ€rt att göra det just precis nu. Med leverans till dörren, inreda och fixa i lugn och ro för att sedan bara bĂ€ra hit rĂ„ttorna i ett par transportburar och slĂ€ppa in dem i nya fina vĂ€linredda burar *dröm*. Men nej. det fĂ„r vĂ€nta. Jag har en idĂ© om hur jag skulle vilja modifiera burarna för att göra dem snabba och enkla att montera isĂ€r för att fĂ„ ut genom dörren vid burstĂ€dning, och kanske kĂ€raste vĂ€nnen Abi kan utveckla mina idĂ©er ytterligare för hur det ska kunna lösas praktiskt. Jag slutar inte drömma, som ni mĂ€rker 🙂
Jag har ocksĂ„ lekt hjĂ€ltinna, fast pĂ„ blodigt allvar, och det kanske lĂ„ter högtravande och malligt men faktum Ă€r att jag hjĂ€lpt en mycket kĂ€r vĂ€n att komma vidare i livet, kanske t om starta upp det pĂ„ nytt efter att det lĂ€nge stĂ„tt ‘on hold’.  Med min hjĂ€lp har hon efter mĂ„nader i limbo (efter att ha blivit utförsĂ€krad framför allt pĂ„ grund av att FörsĂ€kringskassan brustit i sina rutiner) i totalt nedbrytande soc-beroende och dĂ€rtill med en mycket osĂ€ker bostadssituation ÄNTLIGEN fĂ„tt ett besked om att hon fĂ„r hel sjukersĂ€ttning och sĂ„ ska jag följa med henne för att skriva pĂ„ kontrakt för ny lĂ€genhet! Yey!
DĂ€rmed kan hennes situation plana ut, kanske till och med vĂ€nda uppĂ„t igen. SĂ„ JA, jag Ă€r mallig! Jag ÄR mallig att jag till slut lyckades göra nĂ„got som var henne till hjĂ€lp och just nu kĂ€nns det som det bĂ€sta jag nĂ„gonsin gjort, kanske till och med i nivĂ„ med framfödsel av dotter och dĂ€rtill hörande uppfostran och stöd till densamma. Jag hoppas att det kommer lösa sig lika bra för de andra jag vet om som sitter i snarlika situationer, för tyvĂ€rr var hon ju ingalunda ensam.
SÄ; först att köpa lÀgenhet helt pÄ egen hand, ta alla beslut och fixa allt som hade med det att göra, och sÄ nu detta med att hjÀlpa en vÀn har Ätergivit mig en styrka och ett sjÀlvförtroende det var mycket lÀnge sedan jag Àgde sÄ jag kan ingalunda sÀga att det varit en uppoffring frÄn min sida. Men Àr det inte sÄ, att en framgÄng oftast har flera vinnare?
Jag kan ju avsluta lite abrupt med ambitionen att Ă„terkomma snart igen, och jag hoppas att jag gör det. PĂ„ torsdag fyller jag Ă„r och min farmor begravs. Lite konstigt, kanske – men egentligen; varför fira att jag kliver Ă€nnu ett steg djupare in i medelĂ„ldern? Innan jag vet ordet av har jag klivit över i… öh… ja, vad kommer sedan? Ålderdomen?
Äsch what the heck! Det blir fest pĂ„ lördag! 😀

Ofokuserade flyttbestyr2

Postad av matten Paula i Dagbok (tisdag augusti 3, 2010 at 21:19)

2010 fortsĂ€tter bra, kan jag rapportera. Möjligtvis för att jag inte tillĂ„ter mig att ta in saker som inte Ă€r sĂ„ bra, utan bara riktar blicken framĂ„t ->uppĂ„t ^. Farmor dog visserligen vĂ„r sista dag pĂ„ FĂ„rö – men hon somnade in i sin sĂ€ng. Eftersom vi nyligen hade suttit och pratat om bĂ€sta sĂ€tten att dö pĂ„ och vi var rörande överens om att det nog mĂ„ste vara i sömnen utan föregĂ„ende plĂ„gsam sjukdom, kĂ€nns det bra och lĂ€ttande. Precis en sĂ„dan död tycks det som att hon fick. Och hon var nog vĂ€ldigt redo, dĂ„ honkĂ€nde att det var orĂ€ttvist dĂ„ hennes yngsta son dog i cancer i vĂ„ras. SjĂ€lv fyllde hon nyss 92 och hade i princip utegĂ„ngsförbud den senaste tiden, dĂ„ hemtjĂ€nsten inte haft tid att följa med henne. Om hon gick ut sjĂ€lv kunde hon trilla och rĂ„ka ut för/orsaka olyckor.
IstÀllet för att sörja (vilket jag redan gjort flera gÄnger, dÄ man trott att det var slut efter hennes strokes) Àr jag nu istÀllet glad för hennes skull att hon fick somna in i sin egen trygga sÀng och slipper sitta i sin lÀgenhet och hoppas pÄ att nÄgon ska komma och förgylla hennes dag. Den jag tror kommit oftast har nog varit min kusin J, hon har burit tunga bördor pÄ sina axlar de senaste Ären <3
NĂ„, igĂ„r gick jag in i en ny era, dĂ„ jag fick tillgĂ„ng till nya lĂ€genheten. Jag har inte lyckats packa mĂ„nga pinaler, men det gĂ„r lĂ€ttare nu nĂ€r jag kan packa och direkt köra över grejerna och stĂ€lla dem pĂ„ plats. Hittills har jag kört över det mesta porslinet i Dramaten, picknickat pĂ„ picknickfilt pĂ„ golvet med Em och Hannes, fixat internetuppkopplingen, tagit dit högtalarna, köpt ett sopset och ett rollerset med tanken att jag skulle mĂ„la i rĂ„ttrummet medan maskinerna gick i tvĂ€ttstugan. Mitt första textila lass nu ligger fint vikt och insorterat i nya garderoben men nĂ„got mĂ„lande blev det inte. Jag har ocksĂ„ inhandlat hĂ€nglĂ„s till vindsförrĂ„det, dĂ€r jag hittat fyra fĂ€llstolar som just nu utgör min hela möblering. DĂ€r fanns ocksĂ„ tvĂ„ smĂ„ skĂ„p som jag ska bĂ€ra ner och stĂ€lla i garderoben tror jag – inredningen i den Ă€r minst sagt skral.
I övrigt Ă€r jag egoistisk och kĂ€nner mig störd av allt som ska hĂ€nda de nĂ€rmaste veckorna som hindrar mig frĂ„n att fokusera pĂ„ flytt och fix med mĂ„leri och grejer. Dessutom rinner min sexveckorssemester som sand mellan fingrarna – den som kĂ€ndes oĂ€ndlig nĂ€r den började Ă€r nu redan slut pĂ„ mĂ„ndag :/
PĂ„ torsdag ska jag fĂ„ körhjĂ€lp av vĂ€nnen Abi. Hannes och Em hjĂ€lper till att bĂ€ra och dona. Sen rĂ€knar jag att ta resten peu om peu i min egen takt till fots med nĂ„gon av mina kĂ€rror 🙂 Dramaten har varit en klippa att frakta porslinet i 🙂
NĂ€sta projekt pĂ„ min to-do-list Ă€r att köpa golvlack och silikon/akrylatfog att försegla rĂ„ttrummets laminatgolv med sĂ„ att det hĂ„ller sig helt och tĂ€tt trots frekvent moppande…