Flyttad, men inte utflyttad.1

Postad av matten Paula i Dagbok (fredag september 10, 2010 at 09:56)

Jag har nu intagit DjĂ€knegatan pĂ„ allvar. För rĂ€tt lĂ€nge sedan faktiskt. Jag har till och med hunnit ha inflyttningskalas, det blev vĂ€ldigt lyckat och trevligt, tyckte jag. Jag hoppas mina gĂ€ster tyckte det ocksĂ„ – det tror jag. Sen Ă€r det ju sĂ„ att man inte hinner prata sĂ„ mycket med alla sĂ„na tillfĂ€llen, sĂ„ ni som var hĂ€r sĂ„vĂ€l som ni som inte hade möjlighet eller lust att komma, Ă€r vĂ€lkomna i mindre sammanhang, sĂ„ att vi hinner trĂ€ffas 🙂 Det gick upp för mig att jag VERKLIGEN Ă€r SJUKT nöjd med lĂ€genheten – den öppna planlösningen gör t ex att jag inte behövde lĂ€mna partyt för att stöka i köket, utan kunde stanna kvar bland folk. Åh vad mysigt! Det blir nog fler sammankomster hĂ€r, hoppas jag, och kanske inte BARA rĂ„ttfikor, som varit det enda jag inbjudit till de senaste 5-6 Ă„ren.
Ann-Elisabeth gav mig en fantastisk födelsedags/inflyttningspresent; hon hĂ€mtade Lagosburen hos Lena och tog med den till mig, sĂ„ nu har jag ÄNTLIGEN fĂ„tt hem buren jag köpte för sisĂ„dĂ€r 2Âœ-3 Ă„r sedan! TACK, AE! Folk hade överhuvudtaget svĂ„rt att komma pĂ„ besök utan att ge presenter (vilket jag skrivit i inbjudan att jag inte ville ha) – men nĂ€stan alla gav Ă€tbara presenter (ostar, snacks, choklad och supergoda hembakta kakor) och presenter som Ă€r goda och tar slut och inte mĂ„ste finna en plats i möbleringen Ă€r förstĂ„s alltid vĂ€lkomna. Även Petronellas och Lars lilla afrikanska flĂ€tade kĂ€rl till altanen att stuva t ex filtar eller kuddar i var faktiskt vĂ€lkommet – det var lite tomt dĂ€rute 🙂
TACK alla som kom! Jag fick som sagt mersmak! Den hĂ€r lĂ€genheten lĂ€mpar sig bra för umgĂ€nge (var Ă€r GILLA-knappen?) 🙂 Att det blev lugnt, sansat, alkoholfritt och tidigt  slut passade ju mig perfekt ocksĂ„, dĂ„ orkade jag Ă€ven med att larva över till rĂ„ttorna för lite umgĂ€nge och mys med dem och sedan fortsatte natten med vin- och ost- och TVprovning med Lovisa som stannade kvar och hjĂ€lpte mig att röja.
Burens bottenlÄda har fÄtt sig en dust med en stÄlborste som man sÀtter i borrmaskinen och ett par lager polyuretanlack, och det blev sÄ bra att jag övervÀger att stÄlborsta burgallren och lacka Àven dem med golvlacken. Kanske funkar det lika bra eller bÀttre Àn hammarlacken jag köpt? Kickan har mÄlat sin Lagosbur med hammarlack och vittnar om att det lÀtt gÄr sönder och slÀpper dÀr klÀmmor till hÀngmattor och inredning Àr fÀsta. Jag tÀnker att golvlacken kanske Àr mer elastisk och dÀrmed tÄligare? Jag kan ju testa och om det slits Àr det ju lÀtt att stÄlborsta igen och köra pÄ med hammarlack istÀllet. Den fastnade iaf överraskande bra pÄ metallen, det hade jag inte riktigt förvÀntat mig, eftersom den egentligen Àr avsedd för trÀ. Hammarlack blir ju som ett lager emalj, dvs glas pÄ metallen, sÄ det Àr ju inte sÄ förvÄnande om den gÄr sönder lÀtt.

Hos MS-lÀkaren0

Postad av matten Paula i Dagbok,hĂ€lsa,MS-dagbok (onsdag september 8, 2010 at 01:19)

Jag var hos min MS-lĂ€kare för nĂ„gon vecka sedan eller sĂ„. Jag vet inte om det var en Ă„rs- eller en halvĂ„rskontroll, eftersom jag inte minns hur ofta jag brukar gĂ„ dit.  För första MS-besöket efter de första kĂ€nde jag  mig respekterad och lyssnad pĂ„ och blev lite förvirrad av det. Vet att jag tĂ€nkte nĂ€r jag skrivit, att jag skulle maila lĂ€nken till det dĂ€r inlĂ€gget om hur jag upplever min MS till lĂ€karen, sĂ„ att han skulle fĂ„ lĂ€sa till nĂ€sta gĂ„ng, men tror att jag glömde det? Jag har sökt i min gmail och hittar inget, sĂ„ jo, jag glömde nog. ÄndĂ„ kĂ€ndes det som om han lĂ€st det. Oavsett kĂ€ndes det oerhört skönt att gĂ„ dĂ€rifrĂ„n med en kĂ€nsla av att ha blivit lyssnad pĂ„.
Vi bestĂ€mde oss för att jag ska fĂ„ genomgĂ„ en ny MRT för att försöka utröna huruvida min MS Ă€r aktiv eller om det Ă€r nĂ„gon skillnad sedan den förra (som gjordes för fem Ă„r sedan, dĂ„ jag fick min MS-diagnos) och beroende pĂ„ vad den visar, ska jag ev byta medicin till Tysabri. Det Ă€r en relativt ny medicin som givit mycket goda resultat för de allra flesta som anvĂ€nder den, men lanseringen av den försenades rĂ€tt ordentligt, vilket berodde pĂ„ att bland alla de goda resultaten fanns ocksĂ„ tre fall dĂ€r testpatienterna dog. Det visade sig bero pĂ„ att medicinen triggade igĂ„ng ett latent virus som dessa patienter haft i hjĂ€rnan. Om jag förstĂ„tt rĂ€tt kan vem som helst bĂ€ra detta latenta virus – och det finns inget sĂ€tt att ta reda pĂ„ om man gör det i förvĂ€g. DĂ€rför innebĂ€r test av Tysabri en allvarlig risk, Ă€ven om den Ă€r rĂ€tt sĂ„ liten (en pĂ„ 1000?). Tysabri har dock flera fördelar, sĂ„ jag tror jag kommer vilja prova den om det visar sig vara intressant. Det skulle innebĂ€ra att jag slipper de dagliga injektionerna och istĂ€llet fĂ„r Ă„ka till sjukan en gĂ„ng i mĂ„naden för att fĂ„ den i dropp. VĂ€ntar nu pĂ„ MRT-kallelsen, kĂ€nner mig lite stressad, eftersom Copaxonet nĂ€stan Ă€r slut och det kĂ€nns ju onödigt att ta ut mer om det verkar som jag kommer sluta med den snart.
Lite rĂ€dd Ă€r jag eftersom lĂ€karen gav mig hopp om att om Tysabri funkar Ă€r chansen stor att den kan hjĂ€lpa mot mina trötthetsproblem, sĂ„ det ska mycket till för att jag ska tacka nej till att prova den. Helt klart. Jag har ju testat alla mediciner som direkt adresserar dem tidigare och inget har hjĂ€lp det allra minsta – och besvikelsen Ă€r oerhörd varje gĂ„ng.